Jenny.S

Jag känner mig nere, deppig o.s.v. Jag tar åt mig för mycket av sådant jag egentligen inte har en aning om varför. Men jag kan bara få för mig att människor gör saker som är mot mig fast det verkligen inte är så, det handlar oftast om en dålig timing, tex om någon loggar ut när jag går online på msn så kan jag ta det som att det är på grund av mig som den drar/ eller blockar mig.. Jag vet! sjukt att jag tänker så och jag gillar det inte heller för jag borde veta bättre eller känna bättre att jag inte ens ska ha sånt i tankarna. Men som jag tjatat om rätt mycket så tänker jag för mycket på allt skit som händer. Det är nog på grund av att jag suttit och inte gjort något. Det är då allt bubblar upp till ytan (alla undangömda tankar och känslor) sen kan det bero på att jag är i en bergodalbana som sitter fast i en loop, som är ett annat sätt uttrycka det på.

Nej uscha, jag ogillar att vara nere, trött och samtidigt lyssna på väldigt smöriga låtar som trycker ner en mera. men dem är oerhärt fina så jag måste helt enkelt lyssna ändå:)

---

Nyss fick jag lite respons av en god vän, hon gav mig ett litet svar på mina känslor som jag inte kunde få fram själv. Jag måste sakna något, att jag därför känner tomhet och den tomheten sprider sig till huvudet när jag inte har något annat i tankarna.

 Så... Tomheten lockar inte. BTW läs på baksidan av ditt mjölkpaket där det kasnske står om det jag läste som tog tag i mig: det handlade om Lycka=)

'so when I'm lying in my bed
thoughts running through my head
and I feel that love is dead
I'm loving angels instead'