Without a warning
EN vanlig dag och inga nya möjligheter.. Igår var en toppendag och jag hade det super trevligt med Michelle(en vän som jag träffade på ungdomsledarkursen) vi möttes i stockholm och därifrån tog vi en promenad mot grönalundhållet och djurgården, vi drog tillbaka med bussen till sergelstorg och drog in mot Drottninggatan för att sätta oss på ett café och äta macka och dricka kaffe sedan drog vi vidare mot gamla stan vilket är ett super mysigt ställe att gå och kolla runt på, Jag vill lätt dra dit igen på julmarknaden i vinter!
När vi kom ut från gamla stan så kände vi att det var dags att åka hem, Michelle skulle till skogås på en grillfest och ja, jag skulle väl bara hem och tråka... Men! hör och häpna jag fick hänga på Michelle till hennes vänner, som var snälla nog att bjuda på middag och dricka, tack ska ni ha! där stannade vi till 23 då jag sedan tog tåget hemmåt och blev uppplockad en timme senare av Viktor vid stationen. Runt 01 sussade jag sött i sängen och idag har allt kännts förjäkligt.. Jag borde inte känna mig nere för jag har inget att vara nere för men ändå är det något som inte låter mig le och känna mig glad. Jag antar att jag har en så lugn dag idag utan planer och därför hinner tänka för mycket på vad jag vill göra att jag blir så ledsen över att jag inte kan ha ett fullspäckat schema med nya förväntningar och överasskningar. Jag är den typen av person som alltid ha en massa olika alternativa planer under en dag som jag sedan kan tacka ja till eller nej. Jag gillar att styra och att ha kontroll för det är en slags trygghet och jag behöver verkligen ha saker att göra varje dag så jag har någon slags sysselsättning.
Ego ego ego ego.. Jag var tvungen att spela ut det här, ber om ursäkt om jag inte visar en massa bilder och skriver hur underbart allt är och hur lycklig jag är. Jag borde kanske vara lycklig men det är något som håller emot. Klart jag för det mesta mår bra och är lycklig av mig, jag har mina vänner och min familj, jag reser och hittar på saker men ändå känns det som om någonting fattas? Är livet som ett pussel, när man väl sätter en bit på rätt plats så återstår det 500 bitar till?
Is life all about to win or to lose?
"My-shell" makes it better!
När vi kom ut från gamla stan så kände vi att det var dags att åka hem, Michelle skulle till skogås på en grillfest och ja, jag skulle väl bara hem och tråka... Men! hör och häpna jag fick hänga på Michelle till hennes vänner, som var snälla nog att bjuda på middag och dricka, tack ska ni ha! där stannade vi till 23 då jag sedan tog tåget hemmåt och blev uppplockad en timme senare av Viktor vid stationen. Runt 01 sussade jag sött i sängen och idag har allt kännts förjäkligt.. Jag borde inte känna mig nere för jag har inget att vara nere för men ändå är det något som inte låter mig le och känna mig glad. Jag antar att jag har en så lugn dag idag utan planer och därför hinner tänka för mycket på vad jag vill göra att jag blir så ledsen över att jag inte kan ha ett fullspäckat schema med nya förväntningar och överasskningar. Jag är den typen av person som alltid ha en massa olika alternativa planer under en dag som jag sedan kan tacka ja till eller nej. Jag gillar att styra och att ha kontroll för det är en slags trygghet och jag behöver verkligen ha saker att göra varje dag så jag har någon slags sysselsättning.
Ego ego ego ego.. Jag var tvungen att spela ut det här, ber om ursäkt om jag inte visar en massa bilder och skriver hur underbart allt är och hur lycklig jag är. Jag borde kanske vara lycklig men det är något som håller emot. Klart jag för det mesta mår bra och är lycklig av mig, jag har mina vänner och min familj, jag reser och hittar på saker men ändå känns det som om någonting fattas? Är livet som ett pussel, när man väl sätter en bit på rätt plats så återstår det 500 bitar till?
Is life all about to win or to lose?
"My-shell" makes it better!
Kommentarer
Trackback
