För ovanlighetens skull.

Livet leker på som vanligt och jag kan inte mer än sakna Rhodos förra året, Roadtrippen till skåne och götet samt att få leva lite utan några som helst förpliktelser eller stopp på vägen, det är fantasi och jag är för tillfället fast i verkligheten... Det sägs att tryggheten är där du bor, ditt hem och där din familj finns men jag kände en trygghet så gott som vart jag än kom om det så var i Göteborg eller i Malmö, det var nog för att jag inte var helt ensam då jag hade mina två vänner med mig som delade på den här supernyttiga erfarenheten att få klara sig lite på egen hand och få andas in nya och okända dofter.

Jag vill verkligen något mer! kommer jag våga satsa eller är jag för rädd att ta klivet ut i den stora världen? Borde jag resa själv eller kanske jag ska åka med en vän? När är rätt tid att bege sig ut och har jag tilräckligt med pengar för att vara oberoende en viss period?

Andra tankar jag ställer mig för tillfället: Kan det inte vara sommar alltid? varför är det så svårt att släppa någon? och är enda sättet för mig att gå vidare att fly härifrån till något annat ställe, till exempel Göteborg, och påbörja ett nytt liv där? När ska jag hitta någon som jag verkligen kan få?! och varför har jag så svårt att hitta någon alls som betyder lika mycket för mig som jag borde betyda för honom?

Ännu djupare tankar som kretsar runt i kanske fler än mitt huvud lite då och då: Hur kommer världen se ut om 5-10 år? vad kommer ske och hur ska det lösas om länder börjar sjunka under vatten? Kommer det finnas något bevis för liv på andra planeter eller är det bara rent bullshit och om det är bullshit så hur kan man bara komma på något sådant? 

Jösses vad jag känner att det här var oerhört skönt att få skriva av sig av all smörja som ibland dyker upp i huvudet på mig, mellan alla mina odjupa inlägg som jag haft på sistonde så behövs det en och annan djup diskussion här. Något som andra kan ta del av och som kanske, kanske betyder något för någon annan som läser detta och kanske har samma funderingar till och från som jag kan ha(och just hade).

Jag skulle kunna skriva på nu när jag väl är insatt och engagerad för en gångs skull, men jag jobbar(the reality..) och har inte längre tid med detta.

Ha det så bra och tänk inte så jävla mycket! ;)

Kommentarer
Postat av: Louise

som sagt, undrar vem det är som tänker mycket? ;) men du är inte ensam..dom där frågorna pluppar upp i mitt huvud oxå (kanske inte det där med jorden om 5-10 år, men det andra om kärleken o livet osv)..undra hur VI lever om 5-10 år..hjälp..



man vill ju inte leva olyckligt..men hur ska man uppnå den största lyckan? går det?

2008-07-16 @ 15:56:19
URL: http://louise1.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0