Livsfara 30 meter bort!
Den 4 januari 2009. Hästhagsvägen, Danderyd hos familjen Ekström. På morgonkvisten runt 8-8.30 väcks jag av en massa ljud och viskande på nedervåningen. Det är Stefans 18 års dag idag och säkert därför det låter där nerifrån av alla förberedelser att väcka honom med paket på sängen som vi och säkert många fler gör i sina familjer när någon fyller år... Så fel man kan ha. Moster kommer in till oss efter ett tag med skrämd min.
- Skynda er upp och klä på er kläder, det brinner i grannhuset! säger hon till oss. Nyvakna som vi är finns det inget mer att göra än att snabbt dra på sig kläderna och gå ner på undervåningen för att få mer information om vad som försegår. Alla går ut. Som sagt så brinner det inne och ut från grannens (vi kallar henne "Lotta") hus och snart får vi veta att hon inte har överlevt branden.
Det finns inte så mycket mer att göra nu än att försöka ge 18 åringen sina paket och gratulationer så gott det går, även fast det är svårt att sluta prata om branden som härjar bara 30 meter bort från vårt eget hus.
Klockan är nu 12.30
Det är en obeskrivlig känsla att faktiskt nu ha fått uppleva något så hemskt på så kort håll. Det kunde lika gärna ha varit i detta huset som det kunnat hänt något så här illa. Ingen vet än hur branden uppstod och det är inte än helt släckt men nu har brandmännen i alla fall full kontroll över elden och huset, som nu är svart och oräddningsbart.
Jag har aldrig riktigt förstått än vad som hänt då det här känns så himla overkligt. Man kollar ut genom fönstret och ser brandmännen, brandbilarna och skummet som nu existerar i hela huset. Känner lukten av rök ända in i vårt hus då vi inte tänkte på att stänga luftventilerna ut. Men vi är okej och det är det viktigaste för mig just nu.
- Skynda er upp och klä på er kläder, det brinner i grannhuset! säger hon till oss. Nyvakna som vi är finns det inget mer att göra än att snabbt dra på sig kläderna och gå ner på undervåningen för att få mer information om vad som försegår. Alla går ut. Som sagt så brinner det inne och ut från grannens (vi kallar henne "Lotta") hus och snart får vi veta att hon inte har överlevt branden.
Det finns inte så mycket mer att göra nu än att försöka ge 18 åringen sina paket och gratulationer så gott det går, även fast det är svårt att sluta prata om branden som härjar bara 30 meter bort från vårt eget hus.
Klockan är nu 12.30
Det är en obeskrivlig känsla att faktiskt nu ha fått uppleva något så hemskt på så kort håll. Det kunde lika gärna ha varit i detta huset som det kunnat hänt något så här illa. Ingen vet än hur branden uppstod och det är inte än helt släckt men nu har brandmännen i alla fall full kontroll över elden och huset, som nu är svart och oräddningsbart.
Jag har aldrig riktigt förstått än vad som hänt då det här känns så himla overkligt. Man kollar ut genom fönstret och ser brandmännen, brandbilarna och skummet som nu existerar i hela huset. Känner lukten av rök ända in i vårt hus då vi inte tänkte på att stänga luftventilerna ut. Men vi är okej och det är det viktigaste för mig just nu.
Teorierna om hur branden utbröt är allt ifrån en rökt cigg, en tv som fått stå på under natten till ett ljus som glömts bort att släcka. Bara något litet som en dålig kabel på ett dammigt golv skulle kunna vara orsaken. Men som sagt ingen vet än hur allt hände. Det enda vi vet är att det gick för snabbt. Så det sista jag vill säga innan ni själva kan få er en blick av vad jag sett de senaste timarna är att ha respekt för eld och allt som kan orsaka en brand!
Kommentarer
Trackback
