En dålig "brandvägg" eller ett bra virus?
Det finns två sorters personer.
Den första kan ha på sig för lite kläder när det drar kallt, vara i samma rum som en sjuk unge eller smaka på samma glass som någon precis hostat på utan att ens få en förkylning. Person "1" kan gå i månader, ja till och med år utan att bli så lite som febrig. Men! när det väl händer så blir det inte nådigt utan då åker personen i fråga på en riktig dunder sjuka i en hel vecka eller två för att sedan återhämta sig igen och återgå till att vara frisk som en nötkärna i ca två år igen innan nästa dos av basilusker tränger sig förbi det superstarka immunförsvaret.
Den andra personen är helt och hållet tvärtemot person "1". Här kan man inte vara i samm rum som sjuka ungar innan man själv hamnar hemma med näsdukar och rinnande näsa och om man så mycket som har två bilrutor öppna så att det drar på sig så kan man tacka fan att man ligger i sängen några dagar med tungt huvud. Ja, person "2" blir sjuk av minsta lilla och ofta eftersom immunsystemet inte har så speciellt tjocka "brandväggar" som håller allt skit borta.
Jag är garanterat person nummer 2 och det är inte det minsta roligt att jämnt behöva tänka på allt och även mer än man kan för att fösöka hålla sig frisk som en nötkärna. Det är skitsvårt! Och Och att jag skriver detta inlägg betyder att jag har gått och blivit sjuk.. IGEN! Den här gången (typ femte gången på två, tre månaderva? någon som håller koll?!) fick jag en rejäl förkylning vilket innebär att många servetter har gått förlorade och även flera alvedon har strukit med under de närmsta dagarna. Igår när det var som värst jobbade jag även och jag säger då det att vissa kunder är rätt otroliga när det kommer till förkylningar.
Händelse 1.
Jag står i kassan med ett äldre par när jag plötsligt känner hur det kittlar till i näsan och direkt efter vänder bort huvudet för att nysa och sedan som avslutning snörvla till. den äldre damen backar då bakåt och säger högt till mig " OJDÅ, DU ÄR VISST FÖRKYLD" -och till sin man " BACKA, BACKA". Hrmm.. Hur ska man ta det hära? Just i det ögonblicket kände jag mig faktiskt som en pest smittad hund. Mindre skoj det där när folk inte kan beté sig det minsta deskret.
Händelse 2
Samma dag men något senare ringer en säljare som vill diskutera lite affärer med min chef som denna vecka är på "tjänsteresa" i USA och kommer hem på torsdag igen. När jag berättat detta för kvinnan i telefonen och svarar med ett tack och "då återkommer jag på fredag igen" så avslutar hon med meningen " KRYA PÅ DIG" . Är det bara jag eller blir man inte lite varm i hjärtat när en helt främmande människa visar sin medkänsla för någon som man bara pratat en kort stund med på telefonen? Det är nog bara jag men sånt tycker jag är lite mysigt och tro mig när jag säger att jag stod som en staty där ett tag med telefonen i handen och med ett anisiktsantryck som visade hur överasskad jag var.
Den första kan ha på sig för lite kläder när det drar kallt, vara i samma rum som en sjuk unge eller smaka på samma glass som någon precis hostat på utan att ens få en förkylning. Person "1" kan gå i månader, ja till och med år utan att bli så lite som febrig. Men! när det väl händer så blir det inte nådigt utan då åker personen i fråga på en riktig dunder sjuka i en hel vecka eller två för att sedan återhämta sig igen och återgå till att vara frisk som en nötkärna i ca två år igen innan nästa dos av basilusker tränger sig förbi det superstarka immunförsvaret.
Den andra personen är helt och hållet tvärtemot person "1". Här kan man inte vara i samm rum som sjuka ungar innan man själv hamnar hemma med näsdukar och rinnande näsa och om man så mycket som har två bilrutor öppna så att det drar på sig så kan man tacka fan att man ligger i sängen några dagar med tungt huvud. Ja, person "2" blir sjuk av minsta lilla och ofta eftersom immunsystemet inte har så speciellt tjocka "brandväggar" som håller allt skit borta.
Jag är garanterat person nummer 2 och det är inte det minsta roligt att jämnt behöva tänka på allt och även mer än man kan för att fösöka hålla sig frisk som en nötkärna. Det är skitsvårt! Och Och att jag skriver detta inlägg betyder att jag har gått och blivit sjuk.. IGEN! Den här gången (typ femte gången på två, tre månaderva? någon som håller koll?!) fick jag en rejäl förkylning vilket innebär att många servetter har gått förlorade och även flera alvedon har strukit med under de närmsta dagarna. Igår när det var som värst jobbade jag även och jag säger då det att vissa kunder är rätt otroliga när det kommer till förkylningar.
Händelse 1.
Jag står i kassan med ett äldre par när jag plötsligt känner hur det kittlar till i näsan och direkt efter vänder bort huvudet för att nysa och sedan som avslutning snörvla till. den äldre damen backar då bakåt och säger högt till mig " OJDÅ, DU ÄR VISST FÖRKYLD" -och till sin man " BACKA, BACKA". Hrmm.. Hur ska man ta det hära? Just i det ögonblicket kände jag mig faktiskt som en pest smittad hund. Mindre skoj det där när folk inte kan beté sig det minsta deskret.
Händelse 2
Samma dag men något senare ringer en säljare som vill diskutera lite affärer med min chef som denna vecka är på "tjänsteresa" i USA och kommer hem på torsdag igen. När jag berättat detta för kvinnan i telefonen och svarar med ett tack och "då återkommer jag på fredag igen" så avslutar hon med meningen " KRYA PÅ DIG" . Är det bara jag eller blir man inte lite varm i hjärtat när en helt främmande människa visar sin medkänsla för någon som man bara pratat en kort stund med på telefonen? Det är nog bara jag men sånt tycker jag är lite mysigt och tro mig när jag säger att jag stod som en staty där ett tag med telefonen i handen och med ett anisiktsantryck som visade hur överasskad jag var.
Var det Dressyrtävlingen i söndags eller min brors studentskiva i onsdags som slog ut immunsystemet mitt måntro? Heh..
Kommentarer
Trackback
